Har varit ledig från jobbet i nästan en månad och därför har bloggandet också tagit semester. En härlig vecka i Grekland på ön Thassos med familjen, några dagars jobb efter det med att skriva om förslaget till idéprogram för SV och skicka ut det i organisationen. Och givetvis en jäkla massa målande av fönster både invändigt och utvändigt (varför lär jag mig aldrig att det finns proffs för sådant jobb??) Några dagar i vackra Ångermanland för att fira min mors 91 årsdag.
Alltnog så börjar allvaret att komma allt närmare. I ett försök att röja upp källaren innan jobbet börjar på måndag bestämde jag mig för att rensa och åka till återvinningsstationen i Bromma. Att åka till ÅVC är härligt för man får, förutom att slänga saker, en del härliga situationer som skulle egentligen göras film på. Jag brukar tänka att det finns fyra kategorier människor man möter på en ÅVC:
1. Den miljömedvetne, som kommer dit och har fullt klart för sig i vilken binge man slänger saker och ting.
2. Den som vet men skiter i vetandet och slänger allt i samma
3. Den som inte vet men envist frågar personalen för att lära
4. Den som inte vet men frågar inte och därför gör fel av misstag
Idag kommer ett gäng med en stor lastbil full av emballage. Det verkar som de har köpt upp halva IKEA och lassar ur massvis med wellpappkartonger. Ingen personal i närheten. Ur wellpappen sticker en massa frigoloit ut men de öser ner allt i wellpappsbingen. "miljöpolis" som man är gick jag fram till herrarna och upplyste dem att man måste separera frigoliten och lägga den i Brännbart. Jag får ett snett leende tillbaka. Jag hade mött min Kategori 2. Vet men skiter i det. Dem fortsatte att ösa ner allt. När dem var på väg därifrån kommer personalen förbi och upptäcker röran i wellpappsbingen och blir så förbannad att dem rusar ut bland bilarna och skriker "vem fan har kastat en djävla massa frigolit bland wellpappen". Jag noterar från lastbilen som är på väg därifrån ett lika snett leende som jag hade fått. Ibland undrar man var moralen har tagit vägen?
onsdag 29 juli 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)