Att Chris Heister vill ta ett ordentligt grepp att utveckla det regionala inflytandet över den nya kulturpolitiken är bra. Men skall regeringen nå målet att ”främja en regional mångfald genom att de skilda förutsättningar som kulturlivet har runt om i landet tas tillvara på bästa sätt”, då är Heisters modell för svag i utredningen ”Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet”
En regionalisering av de statliga kulturpolitiska anslagen är ett väsentligt led i att modernisera kulturpolitiken och riva i den institutionaliserade kulturpolitiken. Det handlar om att nå och engagera fler än idag och sätta deltagarperspektivet i fokus. Då räcker det inte att bara ”samråda” med studieförbund, det lokala kulturlivet och civilsamhället i stort som Heister föreslår. Nej, staten måste ställa upp villkor för att ”kulturkofferten” inte bara blir en ”institutions- och konstnärskoffert” utan verkligen breddar kulturpolitiken. Kulturministern och regeringen måste visa att man menar allvar med talet om civilsamhällets betydelse.
Positivt är att staten kräver medfinansiering från den lokala och regionala nivån för att ”kofferten” skall bli verklighet. Våra erfarenheter är den att primärkommuner och regioner försämrat anslagen för det breda kulturarbete som pågår dagligen runt om i landet i regi av bl a studieförbunden. Den obalansen måste rättas till om kulturpolitiken skall ta steg framåt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar