Nyss hemkommen från Centerpartiets riksstämma är jag något konfunderad. Det är underligt att detta parti håller ihop eftersom konvulsionerna kring partiledningens omsvängningar i viktiga frågor har varit dramatiska. I vissa frågor är partiet så långt ut till höger att Anders Borg och Sven-Otto Littorin framstår snarast som socialdemokrater på vänsterflygeln. Det finns stora ideologiska och kulturella skillnader inom partiet som har gjort att Centerpartiet gått från att vara ett homogent parti till att hetrogent. En äldre medlem gick upp i kärnkraftsdebatten och vittnade att han och många andra inte kände igen partiet och att medlemstalet hade gått från 400 och att de senaste årsmötet hade besökt av fem medlemmar som alla frågade sig: vilket parti kan vi rösta på nästa gång?. Maud Olofsson balanserar på en knivskarp egg, men det verkar som hon har majoriteten av de dryga 500 ombuden med sig i alla fall. Men var rädd om de traditionella kärnväljarna!

Vi som var där från Studieförbundet Vuxenskolan kunde i alla fall konstatera att det fanns åtskilliga stämmoombud och besökare som har sin hemvist även i SV. Mängder av kontakter knöts som är strategiskt viktiga. Vi agerade på stämman när de skulle ta yttrandet över den framtida kulturpolitiken. Dessvärre var partistyrelsen förslag inte speciellt framåtsyftande, i och för sig helt korrekt och bra, men det verkar som att Centerpartiet undgått förslaget till en ny kulturpolitik som kulturutredningen lagt fram.

Till slut: på tåget hem satt jag i restuarangvagnen när en stressad Carl-Jan Granqvist satte sig ner bredvid mig vid Enköping. Han beställde köttfärsbiff med potatismos!!!! och en Loka, som han glatt mumsade i sig. Jag satt alldeles hänförd av att se denne gourmet äta denna värmda och färdiglagade mat. När han var klar tog han fram en kanelbulle ur en Ica-kasse som han vördsamt skrapade bort pärlsockret på. Carl-Jan Granqvist fick 2003 års folkbildningsstipendium av Studieförbundet Vuxenskolan för sina folkbildande insatser på mat- och folkhälsoområdet.