söndag 31 oktober 2010

Vi och dom

I veckan hade SVs förbundsstyrelse bjudit in Mattias Johansson, vice VD på tankesmedjan Fores och Sofia Nerbrand, ordförande för Bertil Ohlin institutet till en diskussion kring valresultatet och den parlamentariska situationen. Inte oväntat kretsade en del av samtalet kring det faktum att Sverigedemokraternas tågat in i riksdagen och fullmäktigeförsamlingar i hela 247 kommuner. En av slutsatserna var att inte fokusera på detta faktum och stanna i en frustration över att det faktiskt hänt utan att fokusera på politiken och undvika att spä på martyrskapet. Nobelkommitten lyckades kanske sådär när de vägrade Jimmie Åkesson att delta i Nobelfesten även om jag kan tycka att motiveringen var väl formulerad. Nås också av rapporter att en del utskottsledamöter i riksdagen vägrar att hälsa på SD;are eller kommunpolitiker som vägrar att åka i samma bil till konferenser med SD:are. Allt detta spelar bara in i den strategi som Sverigedemokraterna har satt upp. SD marginaliseras och mobbas av de etablerade politikerna.

Mustafa Can skrev följande tänkvärda i Svenska Dagbladet:
" I detta mentala belägringstillstånd blir invandraren spöket som går igenom alla debatter, Därför bereds på den offentliga areanan utrymme till frågan. Är SD verkligen främlingsfientligt? Det är som att ägna tid och energi åt frågan: Förekommer det samlagsscener i porrfilmer?

Man ska, bör och måste diskutera invandringspolitiken, segregration och integration. Men i vilket tonläge? Med vilket språkbruk? Med vilka politiska baktankar?

Vissa värden borde trots allt inte växla med ögonblicken. För civilisationens fernissa är tunn och när den skrapats bort finns nästan inga gränser för vad människor kan säga och göra. Först planteras föreställningar, därefter skavs de in tillräckligt länge i den offentliga diskussionen och ristar in djupa skåror i folkdjupet. I denna gradvisa tillvänjningsprocess tappar människor måttstocken för den moraliska värdeglidningen. Då förlorar även vanligtvis frisinniga människor proportionerna, den smygande konfrontationspolitiken motiveras som fri debatt i demokratins namn och förkläs till engagemang"

Sug på den du!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar